Och dääääääääääääääääääääääääääääääääääär - schwoouffff - såg jag min chans försvinna till en skön hemmakväll alldeles för mig själv. Pappa skulle iväg på jobbfest, men den var tråkig, så han kom hem tidigare...rättare sagt ungefär en kvart efter det att jag kommit hem. Yeay. Ibland längtar man till den stund då man bor själv igen, får skräna på oförskämt hög musik, dansa runt i underkläder och duntofflor, leva på smoothies och linsbiffar. Det är grejer.
Jag har blivit en riktig sucker för smoothies. Morgon, middag, kväll. Mycket har att göra med mitt välplanerade impulsköp. Vilka tar ut varandra, iofs. Själva blendern var välplanerad. Färgen och tillfället dök bara upp. Vem kan motstå en lila mixer? Inte jag iallafall.
Och jag maxade allt detta lilandet med att välplanerat impulsköpa ett par nya gympadojor, oh yeah! Finally. Tog mig bara 10 år. Jag flyger. Det är sant. Jag nuddar inte marken.
Nu har jag återigen fallit in i ett köpa och slösa-stadium efter en långdragen jag är nöjd med vad jag har-tid. Varför blir det så? Har jag plötsligt fått för mycket frtid? eller pengar? (Noupp) I vilket fall som helst är det dumt. Försöker komma på anledningar till att handla, fåniga sådanna som jag lurar mig själv med är det självklara. >>Jag borde ju verkligen köpa en ny mobil nu eftersom jag bergis kommer ha sönder den här snart igen. Då måste jag ju ha en ny i beredskap.<< osv osv. Fånigt är ordet, som sagt. Så nu ska jag sätta mig ner, betala räkningar, hisknas över summorna och gräva ner min plånbok i trädgården.
Då kan man väl konstatera att hösten har slått sin rot i vardagen. Både med jobb, väder och mitt sinne. Jag älskar årstiden, kort och gott. Vad är bättre än att rulla in sig i meterlånga halsdukar, lyssna på höstmusik och kasta sig bland röda (döda) löv, glädjetjuta. Jag gillaren. Innan den blir grå och murrig förstås. Men de där första trevande stegen är guld. Nä, nu ska jag ut och njuta. Mrauw!
Varför ska det byggas billiga lägenheter där folk faktiskt har råd o bo när man kan stapla ihop ståtliga lägenhetshus vid havet där hyrorna ligger runt 13 500 kronor i månaden? Det låter ju onödigt.
Har världsbalansen knölats till? Och med det har alla människor blivit underliga? Eller är det jag som är tillknycklad? Förstår varken fram eller bak. Men jag vet inte, kanske är allt som det ska ändå.
Åh vad jag skulle vilja åka till Way out west...men jobbar och ingen av mina vänner vill åka med. Tänk. Band of horses, Beirut, Bronx, Florence and the Machine. Lilly Allen! Gah. Jag vill jo.
Pappa: - Jag plockade bort en stor fästing igår på ryggen. Jag: -Oj, då hade den suttit några dagar? - Mja, fast dom blir stora rätt snabbt. Tur att jag tog den innan den förökade sig. - Vadå? Men det måste de väl ha en manlig fästing till...? - Ja det kanske... En fästman.