boxbeat

Okey. Nu har jag snott min mors internet och tänkte tjoffa upp bilder. Men insåg redan nu att det inte var så värst många. Aja, vi börjar ändå.

Bara för att jag precis tänkte höra av mig till konsumentverket börjar mobilgiganten vara snälla. Svara på mina mail och ha sig. Vad är det för stil? Var konsekventa för fan. Jag vill ju vara bitter.

Hej. Jag är inte död. Har bara överbelastat mitt skittrevliga, jäkligt braiga internet som gör att min aktivitet här begränsas en aning. Men fortare än ni vet är jag tillbaka med mitt alltid lika intressanta liv igen.

HÄPP.

Det är väl tabu att säga det, men börjar lite smått komma till sans med tanken på höst.

Tänker inte ge mig in på den idén fullt ut inom de närmsta veckorna, men det är inte helt dåligt att sniffa på den.

Vaknade för övrigt upp med ett skitont skärsår av något slag på höften idag. Hur var och varför?

(passar alldeles utmärkt som uppföljare till föregående inlägg)

Idag la pappa fram sin rädsla för att jag ska bli alkoholist, men sen sa han snabbt att jag trots allt är vuxen och kan ta mina egna beslut.

1. Köper mobil på mobilgiganten.se. Repareras hundra gånger.

2. Får trasig utbytemobil från Anovo & LG. Skickas (efter mobilgigantens ordination) på reparation till Anovo.

3. Men Mobilgiganten tänker inte betala reparationen, eftersom det inte längre är en mobil från dem.

4. Jag är någonstans mitt emellan olika företag och är inte längre intressant som kund eftersom jag inte längre betalar något till någon och bara är i vägen och kräver saker.

5. En anonym brevbomb skickas.

Och allt detta med mig.

Vi ska prata skit, skit, skit, dricka öjl, öjl, öjl och umgås med massa folk och bara vara bäst.

Kom in på kulturgeografin. Tjusigt. Slipper man fundera över det.

Ska få lära mig mäta ut kartor och massa mera.

Kan det möjligtvis vara tredje gången gillt med mobilen?

Insänd på en (enligt mobilgiganten.se) så kallad "åter-reperation", alltså en re-reperation.

Hoppas med skadeglädje att det inte kommer ge några som helst resultat, tror dessutom ingenting annat än just så.

Då kanske jag äntligen kan slippa mobilsatan.

Och fungerar den felfritt får jag väl bara vara nöjd antar jag.

Trots att jag gillar att mucka med dem.

Jag är så jävla nöjd med mig själv.

Även om saker känns skit är det ändå fantastiskt att ha överbevisat sig själv.

Bryta gamla banor. Respektera sig själv.

Det är sant som det sägs, att varje människa man träffar ger en möjlighet till inre utveckling.

Så tack.

Sofies bil löste sig inte, men åska och regna lyckades jag ju hoppas fram. Dock tog mullret med sig mitt internet och min mottagning på mobilen, vilket var mindre charmigt, så det blev aldrig någon vinstsituation.

Men idag ska jag först traska långpromenad med Miks, sen äntligen träffa upp Soffan, och slutligen kika in Lees och Bäckas nya hus, dricka drinkar, dricka vin, dricka öl och glida runt på stan.

Och för att hoppas lite till, så hoppas jag att det är pre-åskan som gjort mig så satans trött senaste dagarna, och att det är över med sånt trams nu. Häpp häpp.

Ikväll hoppas jag på jordgubbar efter grillningen, sen hoppas jag på att Soffan hittar en lösning med bilen, sen hoppas jag på att det inte regnar, sen hoppas jag på att det kanske regnar lite om jag inte ska ner på stan, sen hoppas jag på fint väder imorgon och så hoppas jag på att jag plötsligt glider upp i bostadskön och får en av götgatslägenheterna.

Vet inte riktigt om jag ska gilla att jag köpt alkohol för 980 kronor sen mitten av juni.

Och veta att jag druckit mer eftersom jag blivit bjuden. Hm.