Idag har jag vandrat runt halva stan i solen med Ida, fikat på Etnografiska museet och handlat (antagligen) kassa och billiga akrylfärger, men det är en nystart. Uppdatering kommer inom kort. Både på projekt tusch och projekt akryl.
Önskar att jag köpt ett bord som gick att fälla ihop, två byrås istället för en lång och en bokhylla som inte bara var stor och otymplig utan även något praktisk.
Så går det när man är oskolad i studentrumsutrymmen. Men jag tänkte långsiktigt, duktigt. För möbler går ju inte att sälja och köpa...
Idag såg jag en kalv som försökte bestiga (troligtvis) sin mor. Men han kom varken upp eller blev speciellt uppskattad. När jag gick förbi stod det en kille och fotade scenariot bakom ett träd, kändes ett tag som en setup. Men antagligen bara ett perfekt sammanträffande. Roligt var det iallafall.
Tillbaka i storstaden. Känns som om klockan är minst åtta, men den är bara halv fyra. Tur är väl det eftersom jag måste hinna plugga tills imorn. Vilket gör att jag kan skita i det ett litet tag till.
Längtar till på fredag när allting ska vara fixat och klart. Då ska jag njuta, och dricka en öl.
Jag och Malin vann "vem vet mest om Jocke"-tipspromenaden i sittande ställning och fick förstapris. Det bjöds på yello-shots, fiskedamm och kortlekar.
Sen gick vi till Surfers och hade vrålkul. En kille gick så snabbt att han såg ut att vilja hinna före sig själv. En annan var sjukt trevlig och en tredje fick en utskällning. Malin var fin och jag gick hem före alla andra.
Sen upptäckte jag att han hade en ölburk i handen och antagligen bara var för full för att ens röra på sig. Då är titta det enda man kan göra. Antagligen såg han ingenting iallafall.
Först trodde jag han tyckte vi var obehagliga, man är ju mer van med hjärtan och löv i koppen. Spindelnät känns som en kaffesymbol machomän ger andra machomän för att inga missförstånd ska ske. Men sen kom jag på att det vankas sånt där halloweenande, då kändes det plötsligt helt logiskt. Nästan lite hippt.
Verkar bestämt som om jag förlagt min sändaöverbildertilldatornfrånmobilen-kabel i storstan.
Iallafall - inte så glädjetjutande, men dag har jag pluggat, eller försökt. I förrgår gjorde jag världens godaste bröd. Som jag använt som pluggenergi. Idag tog det slut. Min hjärna kollapsade, och datorn vägrade fungera.
Idag sitter jag i pappas kök och försöker sätta igång med mitt första av två PM. Går hyfsat och helt okey faktiskt. Men har knockat mig själv in i ett barnsligt "nej, nu tänker jag inte trycka en enda tangent till idag!"-mood (vilket jag ju trotsar bara i att skriva det här, men hey - trotsåldern har väl sådana tendenser, inte helt konsekvent alla gånger, så jag kör på).
Har även bakat bröd idag. Blev så otroligt gott att jag snart ätit upp allt.
Nu tänker jag hitta på något annat viktigt att göra som jag absolut måste sysselsätta mig med och som inte innefattar plugg.
Och se där se där, jag läser baklänges idag tydligen. Så skillat. Inte undra på att jag ser finurlig ut.
Jag och Malin velade i flera tusen minuter på hur vi skulle göra. Gå på vernissage och dricka gratis öl, eller åka till Gotland och köpa våran egen öl. Vi bestämde oss tillslut för att kasta upp packningen på ryggen och bege oss mot Nynäs med kära gamla, högst pålitliga pendeltåget. Vi kom till Västerhaninge där det fanns (en inplanerad, tack och lov) ersättningsbuss som skulle ta oss till slutdestinationen.
Någonstans mitt ute i de mörkaste av skogar svängde bussen välplanerat in till vägkanten. Motorstopp. Sen sa chaffisen att han skulle kontakta ledningen, släckte ner bussen, gick ut och stängde dörrarna. Vi, ca 15 stycken resenärer kände ett smått obehag, så jag drog ett skämt om att vi skulle bli utsparkade i skogen och uppätna av vampyrer. Mottagningen var väl måttlig kan jag tycka.
Men sen hoppade han in igen efter några minuters frånvaro och fick igång skranglet igen. Han kanske bara behövde kissa.
Så fram kom vi, bråkade till oss sittplatser bredvid varandra. Och tydligen bredvid, runt, framför, bakom (nästan mittimellan) småbarn. Hon i incheckningen måste tyckt vi såg väldigt små ut, eller väldigt toleranta.
Men det var en helt okey överresa och inatt har jag sovit som om jag aldrig gjort någonting annat (eller inte på väldigt länge i alla fall).
På vägen hem från stan var det en man på tunnelbanan som presenterade sig som politisk flykting, väldigt ensam och sugen på en fika med mig. Tråkigt att jag var upptagen idag.
Jag har på något vis förlorat kontakten med min mobil. Förstår inte vad den vill och därmed har jag inte fått över bilderna jag tänkte förgylla denna blogg med. Så håll till godo! Imorn är jag säkert ett tekniskt geni.
Yep, jag har bestämt mig. Jag ska gifta mig med Erik Haag. Eller danska bonden. Eller Per Morberg. Problemet är ju att alla dessa redan skaffat sig en sån där fru. Men i dagens samhälle är detta fenomen otroligt labilt och därför ser jag inte det som något hinder.
Så skönt att äntligen kommit till sans med min framtid.
Med finansiella transaktioner, hjälper han mig då med att sätta över pengar? Och viktminskning, springer han med mig på löpbandet då? Min affär, går han in och extrajobbar då? Och vem är fienden och varför är mina nära och kära inte i mitt liv? Jag tycker han verkar otydlig. Och choklad har jag ju själv. Marabout.
Det är så trevligt när man känner sig ful som ett troll, gnytt lite framför spegeln, försökt ignorera en milslång utväxtrand och sen går ut i köket och träffar på bangladesharn som påpekar att man ser fin ut idag.
Jag ska nog utnyttja honom som min "feel good"-dude.
Idag har jag varit på IKEA med Ida. Köpte massa bra grejer, som skoställ (gräsligaste någonsin, men har man muppmått så får man köpa muppgrejer), galgar, galgar, galgar, en lampa och två superfina kuddar.
Här är mina superfina kuddar.
När jag åkte tillbaka var jag tvungen att byta på Östermalmstorg eftersom (tydligen) det bara går att åka mot Ropsten från Skärholmen. Vilket fall som kom det fram en tant till mig. Med block och penna i handen.
---
- Hej, jag ser att du har handlat på IKEA.
- Öh, ja.
- Och hur tog du dig dit?
- Med tunnelbana..och buss...
- Och hur kändes det?
- Det kändes...bra..?
- Det gick smidigt menar du?
- Jo...
- Vart åkte du?
- Eh..skärholmen, sen buss till Kungens Kurva..
- Vilken buss var det?
- ...740..
- Okej, tack så mycket!
---
Och så skrev hon i sitt block.
Trodde ett tag att jag var utsatt för något dåligt skämt, men hon ville tydligen bara till IKEA.