Senaste dagarna har mitt antal blogg-besökare förminskats lika mycket som min hastighet på nätet hemma. Det är en liten fördel-nackdel-grej det här med att behöva vänta en kvart på att facebook ska ladda klart och att msn inte går att ha igång samtidigt som jag gör någonting annat.
Nackdelen är förstås helt självklar. Vem blir inte totalt jäkla irriterad på när någon klämmer ur sig "Jo du, jag har lagt upp nya bilder på face. Taggat dig på en del." och tele2s trådlösa snigel inte vill att jag ska vara med och leka eftersom jag tydligen överanvänt min nät-storlek (vilket dum som jag är inte ens hade någon aning om vad det var och hur mycket jag hade). Detta lilla dilemma är väl även ett bevis på vilken fb-tönt man är. Men hey - vem är inte det nuförtiden?
Fördelen med detta lilla problem är att jag inte sitter vid datorn så mycket. Spenderar tid på annat. Som att verkligen umgås med mina vänner istället för att bara sitta på msn och snacka skit. Och så känner jag mig lite vuxen (snål) när jag vägrar betala 99 kronor mer för att få upp min hastighet igen. De där tele2-nördarna ska fan inte få mina pengar! MUHA! ......eller så orkar jag bara inte sitta i deras telefonkö vid kundtjänsten, tar ju minst en halvtimme. I vilket fall som så står jag ut.
Så håll ut - ni som faktiskt tycker min blogg är någonting trevligt att kolla in - det blir ordning på torpet ganska snart.
Idag är semel-dagen. Så jag har ätit en sådan. Kom först nu på att jag kunde ha fotat den, och lagt ut. Men, det är för sent nu. Glupsk som jag är. Men det var en krav-semla iallafall. Såg inte riktigt vanlig ut. Men hey, det behöver inte allt göra för att det ska vara gott. Det är bara mormor som tycker. Som den gången jag och Mikaela stod o slet en hel dag i hennes kök för att baka julkakor. Fick senare på omvägar höra att hon inte bjöd på vissa av dessa kakor under juletiderna eftersom de ej var "estetiskt tilltalande". Pffs. Det är charmigt när det ser lite hembakat ut ju.
Jag skulle härmed vilja utnämna mitt internet till det långsammaste någonsin. Men uppgradera bara för att få fortare? Pytsan! Jag ska avvakta...bara 1 vecka till. Fick förrästen Spotify idag, snodde någons invite. tror jag. Ha!
Jag är kanske lite efter. Nu när alla har flyttat hem till herr Spotifys flashiga lya. Men jag gillar last.fm (kanske lite för att jag inte äger den nämnda inneflugan, men ändå).
Varför kastar man in en maskin tvätt klockan tio? Jo sörru - för att man var dum nog att dricka kaffe klockan 8 på kvällen. Hey koffein. Låter sova vid 2 som en idé måntro? Mys vart det iallfall. Lee är så duktig att man dör.
Jag har en stark kärlek till papperskort. Jag gillar att sätta in dem i album. Jag gillar att sätta upp dem på väggen. Jag gillar att ge bort dem. Så igår skickade jag efter fina kort. Svartvita med vit ram - 0.85 kr bilden, massa billigt på fujicolours hemsida. De kommer nog imorgon. Yeay.
Jojo var ett tufft motstånd. Men tillslut vann jag. Varsin strike fick vi. Och massor av 9-poängare. Samt ett smärre hat till tv-skärmens miss-animation.
Hur ska man ta sig till jobbet utan att bli levande begravd av den fördömt stora snömängd som vräker ner över stackars Gotland? Om någon mot all förmodan frivilligt vill plocka upp och köra mig ner på stan så är det helt okej för min del. Helt okej. Behöver inte ens ringa och höra. Bara att komma förbi och tuta två gånger. Snälla?
Vilka minnen man kan få av låtar. Denna körde vi på repeat, full volymstyrka i fyra timmar när vi i 9:an var på klassresa i Åminne (yeay), hade stugan bredvid klassföreståndarna och inte ville bli påkomna med att vi inte var där utan sprang omkring härjandes i skogen. Någon blev rädd och började gråta efter ett smärre missöde gällande ett efterföljande av en räv (sades det) och vilsegång i den stora Åminne-skogen. Någon hade tequila med sig. Och någon träffade en slite-bo på moped. Back in the days. Vilka tider. Uggh.
Nu har jag beställt några pocket att sysselsätta mig med i min avvänjning av ät-ovanan. Och så har jag kommit på det! Tugga tuggummi. Blåsa bubblor och smacka högt is the shit. Nu förstår jag varför de som vill sluta röka ständigt tuggar sina gummin (bortsett från att deras innehåller en smärre mängd nikotin och mina inte någon mat, men ändå).
Jag har börjat käka så otroligt mycket. Rastlös-ätande. Vilket är drygt för man blir så mätt. Letade efter lite tips vad jag ska göra för att sluta käka konstant. Någon smart jäkel på aftonbladet tyckte följande:
1. Gå på spa en dag 2. Gå på en shoppingrunda 3. Läs en bok.
Men visst. Jag har obegränsad tillgång till pengar och kan unna mig både nummer ett och två. En bok kanske...
Favorit i repris - ska sluta vara naiv och istället leva mitt eget liv. För mig själv. Liksom. Tog bara två månader för att jag skulle bli tvungen att påminna mig själv. Skandal.
Ibland är det jobbigt med tvångstankar. Milda sådanna, i och för sig. Det gäller den där evigt återkommande melodifestivalen. Ixantal år har jag tvingat min familj att ha en egen röstning (de som känner mig kan ju bara hålla med om att detta är nötskals-lotta). Bara för att, liksom. Egentligen ligger bara tvångstanken i att se första omröstningen för att lura hjärnan att jag faktiskt gillar att kika på föreställningen, även om jag 75% av tiden brukar ägna mig åt andra aktiviteter (kolla facebook, msn, snacka i tele eller någonting annat där man på något vis ändå är delaktig eftersom man befinner sig i samma rum som tvn). Sen gör det inte så mycket om jag missar något element av showen och inte får en heltäckande upplevelse, bara jag är med på slutröstningen och får räkna poäng.
Själva röstningen är rätt dum. Egentligen. Inget genomlyssnande av låtarna i förväg vilket leder till en inte alltför rättvis bedömning av artisterna. Här kör vi enbart på känsla och lite logiskt tänkande. Vilket oftast brukar funka - så förutsägbart är det lilla evenemanget... Därför blir det alltid en liten överraskning om någon är bra (istället för det lite mer vanligen förekommande - mindre bra).
Så ikväll hittar ni mig i soffan hemma hos mama (drar även med mig syster ner i fallet) med en kladdkaka och lite snacks (här hittar vi de övriga25%, då jag är koncentrerad på tvn eftersom jag inte kan göra så mycket annat när jag käkar). Joyful saturday!
Idag har jag skrattat. Bland annat åt denna bild. En lite lätt obekväm modell som står i sin lilla preppy stil med kritstrecksrandiga brallor och dylikt. Och - med en SNORKEL? Vore spännande att höra vad fotograf och övrigt inblandade tänkte på när de anordnade fotot. Tydligen inget. Eller för mycket. Kanske ligger det någonting jättedjupt och avancerat bakom. Jag kanske bara analyserar det helt fel. Roligt är det iallafall.
På begäran kommer det senare idag ett fotobevis på mitt lilla experiment. Just nu sitter jag hemma hos mamma och väntar på att det ska sluta snöa. Vilket inte ser alltför ljust ut om man checkar in listan över väderhändelser på ön. Till råga på allt så fick jag för mig att ta på mig min skinnjacka idag också, istället för en varm, stor vinterjacka. Ska man klassa det som världens otur? Eller bara dumdristighet, med tanke på att jag faktiskt någonstans långt in i hjärnkontoret känner igen att någon jäkel på vädret imorse använde orden "snö", "Gotland" och "torsdag" i en och samma mening. Förnekelse kallas nog det. Iallafall traskade jag iväg ner på stan, köpte usb-minne (killen på Claes Ohlson var den snällaste någonsin och erkände framme i kassan att det faktiskt fanns ett billigare alternativ än det jag valt. Sparade hela 50 kronor...min dagens hjälte!) så jag äntligen kan föra över mina datorgrejer, börja leka tekniskt underverk och omformatera min lilla trögdator.
Sen gick jag in på Coop och köpte semla. Smask. Första för i år. Och den var mäkta god kan jag meddela.
Haha. Malin, avslöja mig inte! Men ja...första experimentet behöver ännu ett experiment. Men jag tror på det här. Jag tror på det här. Jag tror på det här. Tror jag på det här...?
Undrar om jag vågar. Jag borde nog inte. Ifall jag nu skulle bli besviken. Men, jag är ju så jädrans impulsiv. Och fastän jag vet det - och därmed borde ta mig i kragen - kommer jag göra det ändå. Bara för att. Jag är dum. Nämner jag inte mitt äventyr imorgon har det gått åt helvete. Så det hoppas vi nu att jag gör. Eller hur?
Jag är inne i ett mission att scanna min dator på virus - gratis. Två scanningar har jag gått på och sedan fått ett "för att vi ska kunna ta bort dina virus måste du installera dittan och dattan och betala femtielva miljoner kronor för att sponsra vårt usla, lilla företag." Bäh. Jag vet ju att det finns gratisgrejer, men det tar bara lite tid att hitta dem. Man måste tydligen läsa det finstilta för att veta hur allting egentligen fungerar...något som måste påstås att jag inte är alltför haj på. Iallafall var jag ganska säker på att det skulle finnas en liten, liten lapp hos mamma med en bra länk på. Den letade jag efter. Var hundra procent säker på vart den befann sig, men tydligen har vi lagt den på ett bättre, säkrare ställe. Hm. Dock hittade jag massa andra roliga saker. Som mitt gamla pass, när jag hade gigantiska 90-tals brillor och blommigt hårband. Och en utvärdering från engelskan i 7:an : "Vad tycker du att jag kan ändra på så att lektionen ska bli mer lärorik?" "de e väl bra som de e. typ." När man var tretton förstod man inte riktigt att svenska språket innehåller fler ord än tio. Min önskelista julen 2004 fanns också. På den tiden önskade jag mig en bil, ett gamecube och en tid hos frissan (tydligen inte skrivet med tanken på att önskningen inte innefattade att någon faktiskt skulle betala för den).
Nu har jag iallafall hittat en till scan. Så nu har jag väntat..väntat..väntat. Vilken tid det tar. Så mycket filer man har på datorn. Dumt. I min väntas tider har jag också lyckats trycka i mig en hel förpackning toffifee. Uak. Mår illa, har ont i magen och tänker aldrig ens se åt den där äckelbruna lilla papplådan (som dessutom har världens uslaste reklam).
Nu är det chuck och ett glas citronvatten - huskur a la malin. Häpp.
