boxbeat

Malin var fin.

Här är vi.

Råkade fota Sebs matta.

Seb hade lagat supergod mat.

Malin drack sin "nu är jag där igen"-öjl.

Jag köpte av misstag ett vin som smakade spya.

Men Elinor kom med Minttu.

Sänghäng.

Malin imponerade med sin nya flashiga mobil.

Allt eller inget. Eller lite mittemellan.

Tre tjejer på en toa. Ovanlig bild. Indeed.

Seb var cool.

Helena var cool.

Malin var tuff.

Jag var tuff.

Kepsen var tuff.

De dansade.

De dansade också.

Malin dansade bäst.

De var kärleksfulla.

Vi gick iväg.

Vi tog ut pengar.

Vi åt Billys panpizza.

Sen åkte jag hem och idag är jag stockholmare igen.

Vaknade till en hård dag med första shoten redan klockan nio.

Vi gick till ån och åt sushi.

Men Seb var bitter för han ville se fotboll.

Vi gick till Svantes källare och åt jävligt goda burgare. Här är Seb.

Här är Malin.

Här är ölen som kom tillsammans med burgaren.

Råkade fota Sebs arm.

Här är dom, innan diskussionen kring hen.

Här är dom, efter diskussionen kring hen.

Vi bestämde oss för att lapa sol.

Det bestämde sig alla andra också för.

Jag råkade fota mitt ben.

Här är vi när vi njuter i solen.

Här är Malin när hon torkar sin näsa.

Här är vi när vi ser något jättekul.

Glömde vända på kameran innan jag fotade.

Vi gick och köpte bröd.

Och lagade soppa med tortellini.

Malin fick en klänning genom brevinkastet.

Den var fin.

Sen blev vi sugna på kaffe.

Så då drack vi det.

För att Malin klagar : Idag ska jag åka till Uppsala. Igår pluggade jag. I förrgår pluggade jag. Dagen innan det pluggade jag. Men idag och imorgon ska jag baaara vara med Malin!

Det känns så fantastiskt bra när man stoppar ner en brustablett i ett glas vatten för att efter fem minuter titta ner i glaset och förvånat konstatera att ingenting hänt. Tuggtabletter är ju också bra. Och så fick jag ju vatten att svälja till.

Denna månads tema på vetgirig.expressen.se är OS. Vilket då innebär att jag får en fråga varje dag som handlar om OS. Har klarat en av tretton än så länge. Idag fick jag frågan om vad Shiso Kanaguri, som deltog i olympiska sommarspelen 1912 kallades för. "Japanen som...?"

Skrattade. Tyckte jag. För han såg ju så härligt glad ut på bilden.

Men han försvann tydligen. Han var japanen som försvann. Vilket för övrigt var en ganska trevlig historia när jag wikipediade den. Han blev inbjuden i en trädgård i Tureberg, fick saft och åt bullar istället för att springa klart loppet. Men då förstår jag ju varför han ser så glad ut.

Tydligen även vad jag tyckte var mest intressant att fota eftersom dessa är de enda kort

befintliga i min mobil sen kvällen. Och då pekar jag inte på att det inte var trevligt utan snarare mer på mitt öga för estetik.

Idag när jag sitt i min lilla cell i biblioteket och som bäst skrev på mitt PM knackade det på dörren. Där stod en tjej som påstod sig skulle sitta i rummet bredvid och hade uppfattat att rummen nog var lite lyhörda, och ville undra om det var okej att hon utförde en intervju per telefon utan att störa. Sure, sa jag, shoot. Men sen var det tyst där inne hela tiden. Så jag tror att hon egentligen bara ville påpeka att det var lyhört och att jag därför borde gå och snyta mig eftersom jag lät födjävligt. Jag gjorde det inte, bara för att jävlas.

15-poängskurser är verkligen inte min gebit. För två veckor sedan blev mitt huvud klar (eftersom det faktiskt är då normala kurser slutar) och har gått in i någon typ av dvala i väntan på nästa. Vilket börja stöta på lite problem i och med det faktum att lärarna fortfarande envisas med att förväntar sig att jag ska prestera. Två PM har jag kvar varav ett ska grunda sig på en intervju, och en kring ett påstående som jag fick skäll på häromdan. Ändrade mig och försökte med ett nytt, men fick återigen bassning. Så just nu ligger jag i sängen efter att ha klämt i mig mitt morgonkaffe (bara fem timmar försent) och väntar på dess verkan. Hoppas på att allt ska bli fantastiskt roligt och peppigt! Heja heja!