När jag kom till jobbet imorse funkade ingenting. Kassan vägrade sammarbeta och trots febrilt bläddrande i hjälp-pärmen hittade jag ingen vidare bra lösning (den förspråkade tydligen inte mitt sätt att lösa problem: stenålderns vis. banka och slå, kanske funkar det då).
Femtio jäkla minuter fick jag sitta i telefon med IT-support och prata med en norsk kille som knappt förstod svenska (vilket är underligt för jag trodde de flesta av våra riksgrannar förstår sig på oss?)

- Jag er int så gutt på svensk.
- Nä men det gör inget.
- Hötte plötte kötte?
- Va? Ska jag göra nått?
- Nä, men sötte förske torskefjun?
- Eh, okej.

Ja, ungefär så fortled vårt samtal. Som tur var satt han o knappra på tangentbordet ganska mycket, så jag slapp försöka förstå och göra mig förstådd.