boxbeat

Ibland har man lust att strypa sin katt. Men det skulle jag förstås aldrig göra.
Igår när jag precis skulle iväg till jobbet struttade jag ut i hallen och var precis på väg att kasta på mig mina stövlar när.. Vad är det som luktar? En nuförtiden ganska ovan odör, för det var ett tag sen jag sniffade den. Kattkiss. Skitpiss. Pollymiss.
Under dessa timmar jag uppehöll mig hos mamma i söndags har denna katt lyckats kissa i en av mina stövlar. En stövel som stod rakt upp och torkade vid ett element. Vad är det för fel på henne?! Hoppas det blir bättre när man kastrerat henne. Kanske hon blir "normal". Hoppas hoppas.

 

Jag kan även konstatera att denna vecka är dedikerad till surkärringarna. De har förpestat min (och Verrans) dagar totalt. Denna ständiga klagan. Sökandet efter någonting som inte stämmer, som de kan ifrågasätta, såga lite på.
Hade de en bedrövlig barndom? Har de en tagg under foten? (För det hade ju alltid alla monster i serietidningarna när man var liten, så kom Bamse och drog ut den så blev det bra. Men skulle jag kasta mig ner på golvet för att gripa tag i deras fot och ivrigt vända och vrida på den i jakt på den lille onde skulle jag nog få ännu bättre mottagande av de kära bitcharna.) 
Eller har kanske deras katt kissat i deras stövlar? Så måste det vara.