Tokigt hur många fastlänningar som beslagtar Visby under sånna här dagar. De invaderar stället helt totalt. Vilket är bra för oss för vi tjänar ju på dem. Men ändå. De är som adeln liksom. Gotlänningarna deras slavar. Om man ser det ur en viss synvinkel.

Nu är det jobb idag också. Sen drar Verran på semester och lämnar mig själv (med de andra, dock, men ändå...!) i butiken i  några veckor. Och jag drar till storstan igen i helgen. Midsommar. Egentligen gillar jag aldrig dessa högtider, för de ska vara så jädrans märkvärdiga. När man var liten var det ju inget sjå liksom. Då slapp man ju vara med och ordna, bestämma saker. Man gled med på en räkmacka och kunde ha hur skoj som helst. Som äldring (typ) måste man ju ringa runt, fixa, dona och göra massa beslut om dagen. Samma gäller ju julafton, nyår och valborg. De dagar allting ska vara så där fruktansvärt roligt. Och det går ju inte heller att förneka dem. Gömma sig hemma i ett hörn med hörlurar på. För då har man ju ändå blivit berörd.
Men strunt samma. Detta år slipper jag ju bestämma så fasligt mycket. Jag glider med på min räkmacka. Schviiiff (eller hur det nu kan tänkas låta).

Vi syns på måndag, då sommaren på RIKTIGT är invigd!