Ibland kan man irritera sig på människors okunskap. Ska väl nu inte påstå att jag själv är någon guru när det gäller allmänbildning och knowitalls men tycker nog ändå att jag har så pass mycket skinn på benen att det ger mig rätten att påpeka detta faktum. En grej man lär sig i grundskolan (eller om man nu ej ens gått så mycket - i vart fall borde ha snappat upp någonstans under livets gång) gällande nysningar: när någon skjuter ur sig en kaskad av små läskiga, spännande partiklar och därmed också förlorar några välbehövda (tydligen) hjärnceller.
För att vara snäll när denna händelse inträffar brukar den gemene svensken utbrista något i stil med "Oj, prosit!"
Mer än hälften av alla säger då tillbaka "Oh ja, prosit kan man säga!" eller "Ja herre gud vilken prosit!". Vilket då enligt min mening (och språkets) inte duger som svar.
Ett "tack" skulle komma mycket mer väl till pass.
Men det finns även en statistik (egen-noterad) att de som inte förstår innebörden av prosit även är de som nyser rakt i handen. Vilket också är blä.

Så, nu har jag klagat av mig tillräckligt för dagen och skall härmed återgå till att hylla denna fredag, för det känns som en bra dag! Och imorn blir det tjejkväll med utgång, härligt värre.