Livsmål.
Kategori: Filosofi/Flumpulver
Folk som är lika gamla som och yngre än mig poppar ständigt upp under "nyfödda" i tidningen. Mängder av folk jag känner (& känner till) förlovar sig, bygger/köper hus och börjar leva familjeliv. Det är läskigt. Hur kan folk känna sig redo? Jag känner fortfarande för att leka med lego, bubbelbada med hela flaskan badskum och kladda ner hela ansiktet när jag käkar smet. Och det är ju inte speciellt moget?
Kanske är det enbart för att detta är Gotland. Det är mer naturligt att sysselsätta sig med sådanna saker när man bor i en småstad? Mer acceptabelt att ha det som ett livsmål. För ser man i storstäder är det i regel utbildning och karriärs-inriktning som gäller (för att dra alla människor över samma kam). Det skulle kännas jättekonstigt att gifta sig och skaffa barn nu. Det finns ju så mycket annat man vill utforska. Jag vill inte sitta när jag är 40 och gräma mig över att jag aldrig gjorde ditt och datt. Vill resa, se världen och äventyra i alla kategorier som finns!
Men alla är vi ju olika.