boxbeat

Jag lever kvar på Fårö.
Verran och jag bestämde oss för att ta bussen dit i söndags.
Så klockan 9.35 steg vi på för avfärd med tjugofem andra dedikerade strandare (eller fåröbor).
Det var så underbart.
Solen lekte utan moln, lagom ljumma vindar, havet varmt, strandpingiset gick åt skogen, inga skräniga barnfamiljer som skvätte sand på en (ingen större skillnad på föräldrar och barn), världens bästa sällskap, godaste maten på finaste platsen, roliga skyltar och nakna-"we don't give a damn"-människor (fast hon hade trosorna på sig såg vi sen...men var lite obestämbart i och med att hon satt ner, visade större (och då menar jag större) delen av sin rumpa + hade smärre hud/fett/lite extra som hängde över.

Iallafall så har jag knappt vaknat sedan dess.
Längtar efter semestern och choklad.
Vill åka ut på landet och stänga av telefonen.
Bada i havet, känna lukten av släke och spela minigolf.
Äta glass, kasta pil och cykla längs ensliga stigar.
Åka på loppisrundor, beställa pizza och kasta sten i havet.

Äh, det blir min tur också. 1½ vecka kvar.
Frågan är bara vart någonstans jag ska utöva mina naiva drömmar.