boxbeat

Nu har jag återigen lagt ut en annons på blocket i hopp om att få tag på en lägenhet här i Stockholm.

Tredje gången gillt.

Denna gång råkade jag först och främst lägga ut mig själv under "uthyres" vilket kändes väldigt olustigt och lite smått pinsamt, men snabbt mail till dem och problemet var löst (bara en timmes pina tack och lov).

Fått ett bra svar, från en tjej som vill hyra ut en 30kvm 1:a i Kallhäll.

Okey, Kallhäll är inte mitt första härönskarjagbo-alternativ.

Det är 40 minuter till skolan...

över 1 timme till Josse..

30 minuter till Malin...

40 minuter till Sofie...

1 timme med nattbussen...

Det ligger med andra ord åt helt fel håll gällande allt.

Men.

Så jag hoppas faktiskt på denna.

Jag får väl stå ut med att bo långt ifrån.

Det är ju inte dirket så det läcker ut bra lägenheter.

Och pendeltågen ut mot Järfälla-hållet är iallafall sköna att åka på,

pluggvänligare än tunnelbanan (vilken jag iofs också måste ta till skolan) men ändå.

Det går ju alltid.

Jag vet ju om att nästa år har jag chans på studentlägenheterna,

nästa år behöver jag inte längre vara "nästan där".

Så jag hoppas på denna.

Onsdag kväll blir det inkollande och förhoppningsvis,

om den är bra, blir det inflytt den femtonde. Känns bra.

Tror inte min och Malins boendesituation är helt hållbar i längre utsträckning.

Det enda jag kan hoppas på är att alla vill komma och hälsa på mig,

fastän jag bor ute i bursen (inte rätt benämning att använda kanske?! äsch).

Det är lustigt att jag inte saknar Gotland som platsen Gotland.

Utan det jag saknar är min familj, tryggheten i att ha dem där.

Än så länge saknar jag inte butiksjobbet,

det jag saknar så fruktansvärt mycket är mina arbetskamrater.

Tror mycket av detta beror på att det är full rulle i skolan här.

Helt sanslöst.

Tenta om tre veckor och det är massor jag borde ha lärt mig och massor jag borde lära mig.

Nya begrepp, nya tankesätt.

Massakrerar ord man använder fel och försöker bygga upp dem på rätt sätt,

vilket tar energi och tid innan det sker automatiskt.

Avundsjuka på alla andra som verkar förstå allt på en gång.

Men också tacksam för att jag förstår mer än de som stället konstiga frågor

(trots att det nu är tillåtet att ställa dumma frågor, fastän man ibland ändå undrar...)

Nog om detta.

Ska sluta skriva inlägg för att slippa plugga.

Skickade precis ett lika långt mail till mamma,

bara för att lura mig själv att tro att jag gör någonting superviktigt som bara inte kan vänta.

Skärpning.