boxbeat

Jag nästan lovade att jag skulle lägga upp så mycket fler bilder och nästan dedikera hela min blogg till Stockholm och händelserna här.

Men, det bara finns inte tid. Plus att min kamera inte fått åka med på så mycket äventyr (skolböckerna äger platsen i väskan).

Jag är glad att det är mycket i skolan, vilket gör att man knappt hinner andas mellan varven, än mindre fundera på vart man hör hemma. Trivs i Stockholm som stad. Möjligheterna är lite större än i Visby. Men än så länge känner jag mig fortfarande lite rädd när jag traskar hem från tunnelbanan en onsdagkväll klockan 22, eftersom jag ännu inte lärt mig känna atmosfären på vissa ställen under vissa tidpunkter.

Alla platser i Visby man vet att man inte promenerar själv när det är mörkt, dessa motsvarande sträckor har ännu inte blivit undersökta (och skulle det finnas några sådana platser, vilket det nu självklart finns, är jag heller inte speciellt sugen på att undersöka dem under kvällstid).

Olika tider på dygnet lockar fram olika typer av människor. En fridfull promenad längs årstaviken klockan åtta en lördagsmorgon ger ju inte samma lugn en lördagkväll klockan elva. Man måste ju välja sina platser och sina stunder. Sunt förnuft har man ju. Men ibland krävs det urinvånar-kunskaper, eller iallafall minst femårig fältstudie på platsen för att kunna veta sådan fakta. Som att inte sätta sig på alkisbänkarna, ställa sig under spottkoppen eller med en genomsvensk gymnasieklass gå på studiebsök genom Tenstagallerian.