boxbeat

Har aldrig varit någon direkt filmmänniska. Eller jo. Har älskat film, alltid, men alltid också varit så jädrans rastlös. Så alla jag någonsin behagat tittat på har blivit halvdana, eftersom jag ständigt gjort annat samtidigt.

Men i höst och vinter har jag tittat, verkligen tittat, på massor av filmer. Och det känns så underbart.

Stor del har säkert att göra med att energin försvinner på andra ställen (tänker inte ens nämna det fasansfulla P-ordet!), men kanske har man blivit en människa med möjlighet att fokusera när jag ska fokusera? Eller har jag helt enkelt bara blivit latare?

Vilket fall som helst har jag sett en mängd underbar film. Och jag känner mig nöjd.

Det var väl kort sagt det jag skulle säga.

Anledningen att jag kom att tänka på allt detta var för att jag sett speciellt bra film (tycker jag själv iallafall, sen får andra tycka vad de tycker) de senaste dagarna:

Hundra år senare än alla andra, men hundra år innan alla andra:

Inglorious Bastards.

Thumbsucker.

The Escapist.

The Assasination of a Highschool President.

Eagle vs. Shark.

Och jag har fortfarande kvar att se The Prestige, Everything is Illuminated, The Imaginarium of Doctor Parnassus, The Science of Sleep, Wristcutters a love story.

Allt tack vare att någon glömde sitt USB-minne hos mig, som jag med all rätt borde skicka tillbaka.

Ska bara lära mig förstå hur man får subtitles att fastna på filmen, gillar inte när de pratar konstiga språk och jag inte pratar konstiga språk. Takes away the fun of it.

Och jag vet att allting mot slutet här kommer se ut som en enda stor gröt, men någon raderar alla mina blankrader. Imagine!