Bangladesharn, laxen och den stora microvågsugnen.
Kategori: Livet
I lördags hade jag och Malin varit ute och härjat på Strand vilket förde med sig att vi inte var helt kontaktbara förrän närmare lunchtid på söndagen. När jag då, vi säger halv tolv, glider ut i köket för att ordna fram någon typ av frukost ser jag Bangladesharn stå med ryggen emot mig vid diskhon.
---
"What ya doin?" frågar jag glatt och går fram för att kika. I diskhon är en blå plastbunke placerad, fylld med vatten. I bunken står en fisk med huvudet under ytan. Fisken är cirka 50 centimeter lång. Bangladesharn står och öser vatten över fisken.
"It's so coold!" säger han och knackar lite på den stelfrusna fisken.
"Oh..okey." säger jag, något konfunderad över hur tusan han ska lyckas få fisken i tillagningsläge, men kommer fram till att det inte är mitt problem. "Weell, good luck!" säger jag när jag roffat åt mig min frukost och börjar gå mot dörren.
"Nooo, don't go!! You gotta help me!!" får jag som svar, medan han pekar mot ugnen.
---
"Is this the temperature?" frågar han och pekar på vreden med olika ugnsfunktioner. Jag förklarar för honom att temperaturen är bredvid, och undrar lite försynt om det är så att han ska tillaga fisken i ugnen? Nej, nej. Han ska bara tina upp den. "Alright....well don't go over a hundred." säger jag och försöker återigen smita därifrån. Men icke.
Efter att ha hjälpt honom hitta en plåt (där fisken läggs på diagonalen för att få plats) och efter att jag bidragit med två bakplåtspapper sätter han in fisken i ugnen och vrider på gradtalet, tittar upp på mig och säger frågande "Like, five minutes?"
